Left Valitse kieli
 
Nuolet Jarl Hemmer
Poet och författare. Föddes i Vasa 18.9.1893 som son till vicehäradshövding Balder Hemmer (1864 - 1947) och hans hustru Emmy f. Finnilä (1866 - 1943). Jarl hade två bröder: jur. dr., professor Ragnar Hemmer och advokat, vicehärads hövding Fjalar Hemmer. Farföräldrarna hette Eric Erland Hemmer (1823 - 1911) och Albertina Mathilda f. Zengerlein (1828 - 1902).

Hemmersgården
Familjen flyttade år 1895 till Skolhusgatan 8 (som alltså nu är Hemmersgården). Hemmersgården är ritad av byggmästare A. Mannelin och byggd år 1886 för assessor Stenbäck. Huset donerades år 1977 av Vasa Ångkvarns Aktiebolag, och kunde år 1981 återinvigas som kulturgård på Stundars. Arkitekt Marja Kyyhkynen planerade återuppbyggnaden.

Studier
Jarl Hemmer bodde i huset fram till år 1912 då han blev student. Han inledde därefter studier i ryska språket och litteraturen vid Helsingfors universitet. Hemmer fick sin fil.kand år 1917. Han gifte sig med Saga Söderman (1897 - 1987) och familjen bodde tidvis i diktarhemmet i Borgå och i ett sommarhem på Eckerö på Åland. De hade två barn: sonen Erland f. 1918 och dottern Marie-Louise f. 1920.

Författarskap
Jarl Hemmer levde med och skrev om det mörka och det ljusa i tillvaron. Från ungdomsåren finns de vackraste, ljusa, levnadsglada dikterna. Debuten skedde 1914 med diktsamlingen "Rösterna". När Hemmer skrev "Fattiggubbens brud" vistades han en del i Jungsund, Korsholm (1926). "Rågens rike" fick inspiration från Vindala (1922). Jarl Hemmer är kanske mest känd för boken "En man och hans samvete" (1931) om inbördeskrigets år 1918 följder och efterverkningar.

Hemmer blev även uppmärksammad utanför landets gränser och fick flera betygelser bl.a i Sverige. I Jarl Hemmers texter finns spår av en olycklig tonårskärlek. Samtidigt var det den besvikelsen som blev öppningen till hans litterära produktion. Jarl Hemmer avled i Diktarhemmet i Borgå 1944.

Jarl Hemmers produktion
• Rösterna. Dikter. Borgå 1914. (2 tillök. uppl. Hfors 1918).
• Fantaster. Borgå 1915.
• Pelaren och andra dikter. Borgå 1916.
• Förvandlingar. Fyra berättelser. Hfors 1918.
• Ett land i kamp. Tio dikter. Hfors 1918.
• Prins Louis Ferdinand av Preussen. En romantisk cykel. Hfors 1919.
• Jordens sång. Kantat vid Åbo akademis invigning lördagen den 11 och söndagen den 12 oktober 1919. Musiken av Jean Sibelius. 4:0, 10 s. Åbo 1919. Åbo Akademi.
• Över dunklet. Dikter. Hfors 1919.
• Onni Kokko. Berättelse. Hfors 1920.
• De skymda ljusen. Hfors 1921.
• Vi ha ett större fosterland. Festdikt vid svenska Österbottens kulturvecka midsommaren 1921. (3) s. Vasa 1921.
• Rågens rike (Episk dikt.) Sthlm 1922.
• Väntan. Dikter. Hfors 1922.
• Med ödet ombord. En dramatisk dikt. Hfors 1924.
• Anna Ringars. Skådespel. 1925.
• Skärseld. Dikter och dokument. Hfors 1924.
• Fattiggubbens brud. En passionshistoria. Hfors 1926.
• Budskap. Sex noveller. Hfors 1928.
• Du ljusa land. Festdikt, tillägnad Ålands Sång- och musikförbund den 8 juli 1928. Mariehamn 1928.
• Helg. Dikter. Hfors 1929.
• En man och hans samvete. Sthlm. 1931.
• Morgongåvan. Sthlm 1934.
• Nordan. (Dikter.) Sthlm 1936.
• Klockan i havet. (Dikter.) Hfors 1939.
• Du land. Femton tidsdikter. Hfors 1940.
• Varia: Brev till vänner. Anteckningar, essäer, minnesord. Hfors 1937.
• Tolkn.: Lyriska översättningar. Hfors 1922.
• Saml. uppl. och urval: Lyrik i urval. 1914-1929. Hfors 1937.
• Skrifter. Minnesupplaga. 1-4. Hfors 1945-46.
• Dikter i urval. Hfors 1959 (Finlandssvenskt bibliotek.7.)


 
163080 | Copyright © 2007 Ravintola Hemmer    
 | Foton  |  Historik  |
Suomeksi På Svenska Tulosta